TRÄNGENS VAPEN
Trängens beväpning har skiftat genom åren. Vad hade man i trängens ungdom i början av 1900-talet? I utdraget till höger ur 1909 års ”Soldatundervisning för trängtrupperna kan ni läsa om både karbin 6,5 mm M/94, revolver 7,5 mm. Dock så står det bara skrivet om manskapssabel i reglementet. Dessa är sabel M/54, M/64 samt M/67. Vi skall dock nedan börja med att beskriva officerarnas sabel (pallasch) M/1891 för trängtrupperna.
Sabel (pallasch) M/1891, för officer vid Trängtrupperna är mycket lik sabel för artilleriofficer M/1889. Dock så är trängens sabel 10,9 cm längre. Bägge klingorna är 2,2 cm breda och bägge har blank stålbalja. M/1891 sabel är 104,5 cm lång. Klingans längd är 90 cm. På bilden nedan har Kårchefen Överste Smith (nedersta raden i mitten) en trängsabel där han sitter tillsammans med kårens officerare 1932. Lt Camitz sitter längst till vänster i första raden. Han blev senare kårchef för T2 1948 – 52.
Foto: Garnisonsmuséet.
TRÄNGSABELN 1891
Foto: Widforss auktioner. Lite fusk är det eftersom man kan se att denna sabel har artilleriets karaktäristiska ”lågande granat” på utsidan av bygeln.
KARBIN M/1885 OCH REVOLVER M/1887
På nedanstående bilder kan ni se uppifrån och ner: karbin m/1885 kal12,17x42R, karbin 1894-14 kal 6,5×55, revolver m/1887 kal 7,5 mm Nagant.
Karbin 1885 framtogs som en uppföljare på kavalleri karbin m/1870, först till artillerimanskap samt befästningstrupper, senare för pontonjärer och i senare skede i stort sett till alla truppslag som framförde hästanspända ekipage, alltså i stort sett alla utom infanteriet. Karbin 1894-14 uppföljare på karbin 1894 ( enda skillnaden att man på 94-14 hade ett bajonettfäste ). Inledningsvis för kavalleriet och senare för alla hästanspända mm. Att notera är att denna karbin kom före den klassiska m/96 och var väldigt utbredda över alla truppslag inkl marinen. Revolver m 1887, den första officersrevolvern, tidigare variant m 1870 var en manskapsrevolver, alltså inte exlusiv för officerare. Den byggdes på patent från Belgien och dess belgiska förebild kallas Nagant. En mycket spridd modell över hela europa b.la till Ryska furstedömet. Kalibern var klen och inledningsvis var amunitionen svartkrutsladdad och senare med röksvagt krut, ersattes 1907 och överläts till Kungl Postverket. Därav finner man idag många 87:or med posthornet instämplat. Patronen var så klen att det diskuteras om den överhuvudtaget var dödlig, ens på mycket korta avstånd… och därav knappt lämpad som militär patron. Bajonetten är till karbin 94-14,, den korta varianten (marinen hade en som var avsevärt längre).
Foto: Tommy Hallgren
Ovanstående revolver är stansad med T2 och har numreringen 253. Kanske hade någon av nedanstående officerare denna pistol?
Foto: Garnisonsmuséet
Ordergivning av Överste Smith på Västra Fältet. Lt Enhörning, Kn Falkengren samt Fj Augustsson tar emot order. Samtliga med revolver i hölster.
Artikel skriven av Mj Thomas Lyck samt Kn Tommy Hallgren, 110215
[/av_tab]
[av_tab title=’MÄSSENS HISTORIA’ icon_select=’no’ icon=’ue800′ font=’entypo-fontello’]
Mässens historia
Götamässen
Mässen invigdes 1907 av officerare vid Livregementets Husarer (K 3). Mässen övertogs av T 2 i samband med flytten till kasernerna 1984. Götamässen är, i sin nuvarande form, en sammanslagning av de tre tidigare befälskårernas mässar. Vid sammanslagningen, som skedde slutligt i samband med inflyttningen till nuvarande kaserner 1984, bidrog de tre kårerna med sina traditioner och traditionsföremål. Mässen drivs i officerskårens regi genom en mässrörelse. Götamässen har en egen styrelse. Verksamheten drivs av en mässdirektör och ett antal mässofficerare.
På mässen finns regementets/kårens chefsporträtt. Officerskåren äger alla porträtten. Chefsporträtten finansieras av mässrörelsen och kamratföreningen gemensamt. I mässlokalen finns en stor samling silverbestick samt en omfattande samling av porslin från Hackefors Porslinsfabrik (Linköping). Silverbesticken är skänkta som avskedsgåva av f d officerare vid regementet/kåren och är märkt med donatorns namn och tjänstgöringstid. Dessa bestick används vid högtidliga tillfällen.
Tidningsrummet
Rummet är det första besökarna möter. I rummet finns bland annat det äldsta föremålet på mässen; ett Leijaur från Stockholm (Marieberg) samt karikatyrer av T 2-officerare under 1930-talet. Tavlorna målades av Sven Ljungström, en värnpliktig vid förbandet. Valtrappen med riksvapnet kommer från stiftelsen f.d. Regementsofficerskåren vid Kungliga Skånska Trängregementet. Den skänktes till T 4 av f d löjtnanten Oskar Gustavssons efterlevande.
Matsalen
I salen finns en ett antal chefsporträtt. Salen har plats för ca 60 gäster.
Biblioteket
På väggarna hänger ett antal chefsporträtt. Rummet används som ett sällskapsrum.
Spisrummet
Möbler och takkronan samt bataljmålning och tavlan ”En trängkolonn” av Rosa Bonheur med flera inventarier i rummet är en deposition från stiftelsen f.d. regementsofficerare vid Kungliga Skånska trängregementet. På väggen vid spisen finns två porträtt från Svea trängregemente.
Johnssonska möblemanget
Adolf Johnsson var chef för Skånska trängkåren i Hässleholm mellan åren 1925 och 1933. Han begärde vid sitt tillträde som kårchef pengar för upprustning av officersmässen i Hässleholm och fick för detta ändamål ett anslag på 3.500 kronor. Uppdraget gick till en möbelfirma i Malmö att förfärdiga ett möblemang till mässen. Byrå och bordspendyl inköptes i en antikaffär i Malmö. Adolf Johnsson var en stor donator och bataljmålningen är en gåva från honom. I Adolf Johnssons memoarer kan läsas följande; ”Det har alltid varit min åsikt, att hemtrevliga och vackra mässlokaler kunna avhålla dess medlemmar från dyrbara restaurangbesök. Dessutom kunna de verka rent uppfostrande. Ju vackrare mässen är, desto mera skick och fason blir det på dess medlemmar. ”Adolf Johnsson tjänstgjorde vid Kungl. Göta trängkår (T 2) mellan åren 1918 och 1925, först som chef för trängens sammanslagna studentkompani och senare som regementskvartermästare. I hans memoarer står; ”Livet i Skövde var i allo angenämt och näst efter Landskrona var det nog den trevligaste tiden i mitt militära liv. Många och endast angenäma minnen ha min hustru och jag från denna tid.”
Gravkammaren
Rummet används främst för mindre sällskap. På väggarna återfinns de äldsta chefsporträtten som är målade av bl a Axel Jungstedt som var professor för Konstakademien under åren 1909-1924 samt av Johan Fredrik Krouthén som hela sitt liv var verksam Linköping, men kanske är mest känd som landskapsmålare i Östergötland.
Baren (Logement 21)
Soffgrupper med bord och fåtöljer kommer från Svea trängkår i Linköping från den tid då kåren var förlagd på I 4/A 1 område mellan åren 1985-1997. Stationsklockan har suttit på Vännäs station. År 1959 nedmonterades den en natt av de blivande sergeanterna Ragnar Johansson T 2, Ove Gjerswold T 3, Curt Malthe och Knut Fröjd T 4, som då var elever vid Arméns underofficersskola AUS. Klockan var uppsatt i AUS (senare AKS) intill skolans nedläggning 1984. Klockan överlämnades till Arméns underhållsskola (US) i Skövde och finns på Trängregementet (tidigare T 2) sedan 1998.
Nedan utdrag ur Östgöta Trängkårs kårinstruktion från 1917
[/av_tab]
[av_tab title=’PERSONAL T2′ icon_select=’no’ icon=’ue800′ font=’entypo-fontello’]
Personal T2
2003 och 1983. Det finns personal som varit med på bägge bildserierna. Ta en titt nedan.
Trängregementets och Kungliga Göta Trängregementes personal från åren som gått. Du kanske har några kort som du vill ha med. Tveka inte att kontakta oss via vårt kontaktformulär under fliken information på startsidan.
Personal – 2003
Regementsofficerkåren – 1983
Kompaniofficerskåren – 1983
Plutonsofficerkåren – 1983
[/av_tab]
[av_tab title=’TRÄNGHISTORIA’ icon_select=’no’ icon=’ue800′ font=’entypo-fontello’]
TRÄNGHISTORIA
Trängregementets historiska grunder
Trängtrupperna är från början ett truppslag i armén. Det första svenska trängförbandet sattes upp 1 januari 1885 på Marieberg i Stockholm. Under 1800-talets sista del skedde en kraftig utveckling av det nya truppslaget. Enligt 1901 års härordning organiserades totalt sex trängkårer. Vid 1925 års försvarsberedning drogs två av kårerna in och de övriga kårerna omorganiserades år 1949 till Trängregementen. Med trängtrupperna införlivades 1949 tygtrupperna och under åren 1949-1951 även intendenturtrupperna. Efter försvarsbeslutet 2004 var Göta Trängregemente (T 2) det enda kvarvarande trängförbandet i armén. Förbandet utvecklades och den 1 januari 2007 omorganiserades regementet och är numera försvarsmaktsgemensamt ”Försvarsmaktens Trängregemente (TrängR)”.
Kungliga Göta Trängregemente (T 2)
Trängregementets ursprung är ”Konglig Göta Trängbataljon” som uppsattes 1april 1891 på Marieberg i Stockholm. Bataljonen flyttade den 12 maj 1892 till Karlsborg.
År 1902 utvecklades bataljonen till kår.
Den 26 september 1905 flyttade Trängkåren till nybyggda kaserner på fastigheten Alfhem i Skövde.
År 1949 utvecklades kåren till regemente och erhöll namnet Kunglig Göta Trängregemente.
År 1984 flyttade regementet till Heden och övertog Livhusarernas (K3) kasernområde.
År 1994 bytte regementet åter namn till Göta Trängkår.
År 2000 utvecklades kåren åter till trängregemente och kallades Göta Trängregemente.
Regementet har tidigare haft viss verksamhet i Nora (T 2 N) under tiden 1947-1952 och under åren 1940-1947 i Karstorp, i norra delen av Skövde.
Trängregementet för traditionerna vidare och för T 2 fana vid högtidliga tillfällen.
Kungliga Svea Trängregemente (T 1)
Kungliga Svea Trängregemente (T 1) är det äldsta trängförbandet i trängtrupperna. Förbandet sattes upp 1 januari 1885 som Kongl Trängbataljonen.
– År 1891 ändrades namnet till Kungliga Svea Trängbataljon.
– År 1902 ändrades namnet till Kungliga Första Svea Trängkår.
– År 1904 ändrades namnet åter till Kungliga Svea Trängkår.
Vid bataljonen (kåren) uppsattes år 1891 Kungliga Göta Trängbataljon, år 1893 Kungliga Norrlandsträngbataljon och år 1902 Kungliga Andra trängbataljonen blivande Kungliga Västmanlands Trängkår. 1 oktober 1907 flyttade Kungliga Svea Trängkår från Stockholm till nybyggda kaserner i Örebro. Efter 20 års vistelse i Örebro flyttade Kungliga Svea Trängkår till Kungliga Östgöta Trängkårs kaserner i Linköping. Kungliga Östgöta Trängkår uppgick samtidigt i Kungliga Svea Trängkår. Den 1 juli 1949 utvecklades kåren och blev regemente. Svea Trängregemente avvecklades och flyttade till I 4/A1 område i Linköping och organiserades som en bataljon vid regementet. Den 1 juli 1994 blev Svea Trängbataljon utvecklad till Svea Trängkår och ett självständigt utbildningsförband inom Linköpings garnison. Den 31december 1997 avvecklades kåren i Linköping. Trängregementet för traditionerna vidare och för T1 fana vid högtidliga tillfällen.
Kungliga Norrlands Trängregemente (T 3)
Kungliga Norrlands Trängregemente (T 3) sattes upp år 1893 och förlades till en början i Stockholm (Fredrikshov) och flyttade till nybyggda kaserner i Sollefteå den 7 maj 1898. Under året 1993 flyttade T 3 till andra sidan av Ångermanälven och samlokaliserades med I 21 (Västernorrlands Infanteriregemente). Den 1 juli 1994 organiserades regementet som en Trängkår inom I 21 område. Norrlands Trängkår avvecklades den 30 juni 2000 i Sollefteå och flyttade till Fältjägarregementets (I 5) område och omorganiserades samtidigt. Under tiden i Östersund omorganiserades kåren till en bataljon. Den 30juni 2005 avvecklades bataljonen vid I 5 i Östersund. Trängregementet för traditionerna vidare och för T3 fana vid högtidliga tillfällen.
Kungliga Skånska Trängregementet (T 4)
Kungliga Skånska Trängregementet (T 4) sattes upp i Karlsborg 1894, som Kungliga Wendes Trängbataljon. I maj 1895 flyttade bataljonen till Landskrona (Wendes artilleriregementes kaserner). Vid bataljonen uppsattes år 1902 Kungliga Andra Göta Trängkår (blivande Kungliga Östgöta Trängkår). I oktober 1907 flyttade kåren till nybyggda kaserner i Hässleholm. 1 juni 1949 utvecklades kåren och omorganiserades till regemente. Regementet omorganiserades åter år 1994 till en bataljon och flyttade till P 2:s område i Hässleholm. År 1997 avvecklades bataljonen. Trängregementet för traditionerna vidare sedan 2004 och för T 4 fana vid högtidliga tillfällen.
Kungliga Wästmanlands Trängkår (T 5)
Kungliga Wästmanlands Trängkår (T 5) uppsattes år 1902 vid Kungliga Svea Trängbataljon som till en början kallades för Kungliga Andra Svea Trängkår och förlades i Stockholm (Marieberg). I mars 1906 flyttade kåren – som från och med 1904 kallades för Kungliga Wästmanlands Trängkår – till nybyggda kaserner i Sala. Där kvarlåg kåren tills den avvecklades år 1927. Kåren skulle enligt plan uppgå i Göta Trängkår, men detta genomfördes ej.
Kunglig Östgöta Trängkår (T 6)
Kungliga Östgöta Trängkår (T 6), som till en början kallades Kungliga Andra Göta Trängkår, uppsattes i november 1902 vid Kungliga Wendes trängbataljon och förlades i Landskrona. Från och med år 1904 kallades kåren Kungliga Östgöta Trängkår. I augusti 1907 flyttade kåren till Eksjö (Smålands Husarregementes gamla kaserner på Ränneslätt) och stannade kvar till december 1911, då kåren flyttade till nybyggda kaserner i Linköping. Kåren var kvar i Linköping till utgången av år 1927, då kåren uppgick i Kungliga Svea trängkår som hade flyttat till Linköping samma år.
Nedanstående fotografier finns i Kamratföreningens ägo fr.o.m. 2010.
Trängregementets fana
Trängregementets fana är blå och är krönt med lilla riksvapnet omgivet av vita strålar och tungor. I övre vänstra hörnet ett stående svärd i guld symboliserande det Försvarsmakts- gemensamma. Fanan överlämnades till regementet den 12 september 2007 av Generallöjtnant Jan Salestrand. Då fanan eller fanor förs skall fanförare och 2:e fanförare normalt bära vaktbricka m/1799 och officerssabel kavalleri m/1893 med portepé m/1797 (eller motsvarande om fanförare är ur Marinen eller Flygvapnet). Trängregementets fana förvaras på chefens tjänsterum.
Övriga fanor
T 1, T 2, T 3 och T 4 fanor förvaras i Trängsalen. Förbanden fick sina fanor i september 1935. Kompanifanorna förvaras i fanskåp vid respektive kompani. Kompanifanor tilldelades i samband med Göta trängregementes 100-års jubileum och överlämnades av prinsessan Désirée friherinnan Silferschöld den 4 maj 1991. En av fanorna tilldelades dåvarande 5.komp av dåvarande regementschefen överste Jan Persson den 27 september 2003.
Regementets marsch
Trängregementets marsch är Tellusmarschen (tidigare T 2 marsch). Kunglig Göta Trängkårs, och senare Trängregementets första marsch, antogs 1896 och har komponerats av förste musikanföraren vid Kongl Göta trängbataljon, musikfanjunkaren J F Orion Köhlström. Trängregementets nuvarande marsch är komponerad av Helge Damberg.
Regementets igenkänningssignal
Signalen som regelmässigt spelas inför underlydande avdelningar vid avlämning till chefen är komponerad av J F Orion Köhlström.
[/av_tab]
[av_tab title=’T2 HÄFTE’ icon_select=’no’ icon=’ue800′ font=’entypo-fontello’]
T2-häfte för nyinryckta
1944 gavs detta häfte ut av Göta Trängkår.
I häftet fanns all den information man ansåg att den nyinryckte skulle få sig till livs.
Det märks i vissa stycken att det pågick ett världskrig när detta skrevs.
Här får du ett exempel på vad som finns med:
”Den tjänstgöring som du nu skall fullgöra är visserligen
icke beredskapstjänstgöring, den kostar ändock staten
vackra slantar. Den mat du förtär kostar praktiskt taget
lika mycket som den portion beredskapsmannen förtär ur
kokvagnen. Du får visserligen i tjänsten slita ut de rockar,
byxor och skodon, vilka icke längre kunna anses vara fältdugliga,
men den utrustning du använder representerar endock
ett värde, som uppgår till åtskilliga hundralappar”
Läs häftet för nyinryckta från 1944
[/av_tab]
[av_tab title=’T2 RULLA 1935′ icon_select=’no’ icon=’ue800′ font=’entypo-fontello’]
T2 rulla 1935
1935 års rulla för Kungl Göta trängkår innehåller 48 sidor om kårens personal, dess organisation m.m. 1935 hade vi tre personbilar, arton lastbilar, en släpvagn, tre sjuktransportbilar samt nio motorcyklar på kåren. Och, inte att förglömma, fyrtiosex hästar samt tolv telefoner.
Underofficerskåren 19390401 vid Övlt Holmbergs avgång. 2:a raden fr.v. Fanjunkare Ljunggren, Bäck, Broman, Bågenholm, Carlini, Ullström, Bladh
Officerskåren 1930, Öv Smith i mitten. Mj Falkengren 3.e från vänster i första raden.
1928 Fr.v. Fk Svensson, Lt Rudbäck, Kn Falkengren (i badrock), Fj Augustsson samt Kn Swartling. Troligtvis är det Fj O.A. Broman längst till vänster
Nye kårchefen T2 Mj A. Holmberg med kårstaben framför dåvarande K3 kasern 1935.
Kåren på marsch mot Dunkehallskogen. Bakom kårchefen rider Major Falkengren, Kn Appeltoft samt Fu Fredriksson.
[/av_tab]
[av_tab title=’GÖTA TRÄNGKÅR 1934′ icon_select=’no’ icon=’ue800′ font=’entypo-fontello’]
Göta Trängkår 1934
Här finner du ”Generalstabskårens informationsskrift om Göta Trängkår från 1934”
Utdrag ur Trängtruppernas uppgifter:
”Infanteriet skulle aldrig kunna lösa sina uppgifter i
striden om icke ammunition oavlåtligt fördes fram till
eldhandvapen, kulsprutor och granatkastare. Lika litet
skulle artilleriet kunna fylla kravet på bekämpning av
fiendens artilleri eller på direkt understöd åt det egna
infanteriet; för kanoner och haubitsar måste en aldrig
sinande ström av olika slags projektiler nå fram till
divisionernas och batteriernas ammunitionsplatser.”
Titta gärna på bilderna från Göta Trängkår i informationsfoldern. Bilder från bl.a. Marieberg och kårens minnesfest den 21 mars 1931 när man firade fyrtioårs jubileum.
Bataljonchefen Mj Ivar Virgin blickar ut över Göta Trängbataljon från fönstret i östra slutvärnet, Karlsborg i början av 1890-talet.
A-kasern, bortom skymtar ridhus och stall
Exercishus – gymnastiksal
Kanslihus – officersmässen på tredje våningen
[/av_tab]
[av_tab title=’T2 NORRA’ icon_select=’no’ icon=’ue800′ font=’entypo-fontello’]
T2 Nora
Här kan ni läsa om det Trängkompani som var förlagt i Nora mellan 1945 – 52. Hur beslutades det att förlägga ett kompani till Nora av alla ställen? Vad innehöll kompaniet för delar? Hur var man förlagda? Hur påverkades Nora av detta? Vad hände sedan? Allt detta och lite till kan ni läsa i Noraskogs Nya Arkivs skrift om T2 N. Det utkom 2002 men de har även givit ut fler skrifter efter det,
Minnen från T2 Nora
Under andra världskriget beslutade riksdagen att försvaret skulle rustas upp. Till följd av detta ville man även sprida riskerna och inte koncentrera nyuppsatta förband till redan etablerade orter, varför T 2 i slutet av kriget satte upp en ”filial” i Västmanland under namnet Kungl Göta Trängkårs detachement i Nora (T 2 N). Detta förband kom att bestå av två sjukvårdskompanier om ca 200 soldater och ett 40-tal befäl och civilanställda. Kaserner m m byggdes i stadsdelen Hagby i Nora stad.
Chefer för T 2 N var:
- 1945 – 48 Major Agne Wärnsund
- 1948 – 50 Major Sigurd Melin
- 1950 – 52 Kapten Gustaf Walldén
Förbandet avvecklades redan efter sju år. Som åminnelse av denna tid finns en minnessten rest utanför dåvarande kasernområdet.
När min far blev chef för T 2 N, började för oss barn en oförglömlig tid med uppväxt i en liten idyll. Det var vår ungdoms lyckligaste år.
200 meter utanför vakten till kasernområdet ligger gården Hagby vackert i en stor trädgård med en liten å, som rinner genom parken. I huvudbyggnaden bodde detachementschefen med familj på andra våningen och i nedre våningen en av kompanicheferna. I trädgården odlade mina föräldrar grönsaker och i ån fiskade vi kräftor på hösten.
Denna idyll kompletterade bilden av ett militärt förband i en småstad. Alla anställda på förbandet var involverade i staden på olika sätt. Stadens olika föreningar fick ett välkommet tillskott av duktiga militära idrottsmän. Men flera militärer brandskattade även staden på flickor. Bl a blev min vargungeledarinna Skövdebo, när förbandet lades ner.
Och alla kände alla. För att belysa detta kan jag berätta om en händelse, då en kollega till löjtnant X ringde till honom från Skövde en kväll. (Det var på den tiden, då televerket hade växeltelefonister, som kopplade samtalen manuellt). Uppringaren begärde löjtnant X:s nummer, varpå telefonisten svarade:
”Nej. Löjtnanten är på middag hos N N. Vill ni att jag kopplar samtalet dit”?
Håkan Melin